Den danska befälhavaren Daniel Rantzau fick höra att den svenska armén var på väg. Det blev nu bråttom att avbryta belägringen av Varberg. Jakob Henriksson hade med sig en i antal överlägsen svensk armé. Sammandrabbningen kom slutligen att ske vid Axtorna.
5 juni förklarade Danmark krig mot ett försvagat Sverige som redan befann sig i krig med Polen och Ryssland. Danskarnas mål var att ta tillbaka bland annat Halland som pantsattes vid freden i Brömsebro 1645.
Gustav Otto Stenbock, som övertagit befälet från Per Brahe under sommaren 1657, hade gjort ett ödesdigert misstag; att inte förse sig med bra underrättelseunderlag om var den danska armén befann sig. Nu låg den svenska armén pyrt till.
Generalmajor Jacob Duncan med sin danska trupp tvingades avbryta belägringen av Halmstad och snabbt försöka ansluta sig till huvudarmén på andra sidan Hallandsåsen. Föga anade han att den svenska arméns förtrupper redan befann sig vid Fyllebro.